presents:
Let the lovin take ahold. Stribsendberg collection of modern art. Version:1.0
Alexander Z
Amir Amadeus
Anders Nordby & Sebastian Helling
Are Blytt
Aurora Passero
Camilla Steinum
Cecilia Ester Ojeda
Eirik Senje
Emma Wright
Espen Lomsdalen
Jon Eirik Kopperud & Saman Kamyab
Kaya Gaarder
Knut Ivar Aaser
Knut Oscar Severin Qvale
Kristian Kolverud
Mads Andreassen
Magnus Vatvedt
Marianne Bredesen
Mickael Marman
Mona Sjo Leirkjær
Petter Garaas
Ragna Bley
Ragnhild Aamås
Silje Linge Haaland
Stig Tommy Høvik
Yngve Benum
---
Less time than it takes to say it, less tears than it takes to die; I've taken account of everything, there you have it. I've made a census of the stones, they are as numerous as my fingers and some others; I've distributed some pamphlets to the plants, but not all were willing to accept them. I've kept company with music for a second only and now I no longer know what to think of suicide, for if I ever want to part from myself, the exit is on this side and, I add mischievously, the entrance, the re-entrance is on the other. You see what you still have to do. Hours, grief, I don't keep a reasonable account of them; I'm alone, I look out of the window; there is no passerby, or rather no one passes (underline passes). You don't know this man? It's Mr. Same. May I introduce Madam Madam? And their children. Then I turn back on my steps, my steps turn back too, but I don't know exactly what they turn back on. I consult a schedule; the names of the towns have been replaced by the names of people who have been quite close to me. Shall I go to A, return to B, change at X? Yes, of course I'll change at X. Provided I don't miss the connection with boredom! There we are: boredom, beautiful parallels, ah! how beautiful the parallels are under God's perpendicular.
Verket består, mesteren forgår! Slåss med troll, befria prinsessor, döda varulvar, det är att leva! Man skal ikke snakke om sin lykke, ulykken kan stå og lytte. Ved å forsøke de «umulige» når man det muliges høyeste grad. Sjalusi er ikke angsten for å miste - det er angsten for å dele. Åskregn.
Det var i peonernas tid
och jasminernas.
Hon Satt vid mitt bord och var blid;
det var blommornas skuld och vinernas.
Vi blandade tanke och blick.
Och ordet det kom och det gick,
ett nät omkring oss det vävde;
vi voro ett, och vi levde
varandras liv som vårt eget;
vi talte med tankstreck förläget,
och frågetecken törhända mest
en själarnes bröllopsfest!
Och solen så vackert sken
på jasminerna,
som blandade doft så ren
med vinerna.
Då mörknar det plötsligt till,
och luften blir dov och still.
Nu solen har upphört lysa,
och blommorna slutas, träden rysa.
Vi tystnade, hon tog min hand,
när skräcken helt vår tunga band;
och endast ögat vågade en fråga
om vi nu skulle dö av samma låga…
Då faller sakta tunga stänk
på fönsterrutorna och blecken;
och dropparne de krossas – tänk!
och täcka rutorna med utropstecken.
Nu brast det över husets tak,
och molnen stå i eld och lågor.
Så svarar himlen med ett brak
på barnens alltför dumma frågor.
Heia-fading, og løvverk i lunden,
I dansene fra døden, entkreist det;
Men vi dedikere en hage her
Av den udødelige ånd.
Det vi er i en sterk beskyttende vegger,
Den bratte rock kjente, -
Gud, la stå for fromme og nyttig
Arbeidet vi har bygd!
Vi er et fjellfolk som tror det
Kan trives på den grønne åser;
Vi vet en del furu hodet
Toppmøtet kan umfrein;
Vi vet aks i den i bakken
Fjellene spiret Krongold, -
Så stoppet opp ", også blokkerer denne runden
Et felt full blomst, omringet!
Og gi den riktige typen vær
The Lord of the Hag bewilderedly i buret,
At enhver Knösplein fint og delikat
Kan vinne sin dag;
Han gir lys, det vil si, vokser
Og luft fra feltet, den åpne;
For fri luft krever sinnet,
Som May Vogelsang.
Avl for sjelen er innviet;
Du hellige ånd hage
En garantist oss i evigheten,
Til tross for alle graven standarder!
Aldri skilte seg fra livets lys
Teorien tenkte på lys,
Og veggene dine nære nært
Let the lovin take ahold. Stribsendberg collection of modern art. Version:1.0
Alexander Z
Amir Amadeus
Anders Nordby & Sebastian Helling
Are Blytt
Aurora Passero
Camilla Steinum
Cecilia Ester Ojeda
Eirik Senje
Emma Wright
Espen Lomsdalen
Jon Eirik Kopperud & Saman Kamyab
Kaya Gaarder
Knut Ivar Aaser
Knut Oscar Severin Qvale
Kristian Kolverud
Mads Andreassen
Magnus Vatvedt
Marianne Bredesen
Mickael Marman
Mona Sjo Leirkjær
Petter Garaas
Ragna Bley
Ragnhild Aamås
Silje Linge Haaland
Stig Tommy Høvik
Yngve Benum
---
Less time than it takes to say it, less tears than it takes to die; I've taken account of everything, there you have it. I've made a census of the stones, they are as numerous as my fingers and some others; I've distributed some pamphlets to the plants, but not all were willing to accept them. I've kept company with music for a second only and now I no longer know what to think of suicide, for if I ever want to part from myself, the exit is on this side and, I add mischievously, the entrance, the re-entrance is on the other. You see what you still have to do. Hours, grief, I don't keep a reasonable account of them; I'm alone, I look out of the window; there is no passerby, or rather no one passes (underline passes). You don't know this man? It's Mr. Same. May I introduce Madam Madam? And their children. Then I turn back on my steps, my steps turn back too, but I don't know exactly what they turn back on. I consult a schedule; the names of the towns have been replaced by the names of people who have been quite close to me. Shall I go to A, return to B, change at X? Yes, of course I'll change at X. Provided I don't miss the connection with boredom! There we are: boredom, beautiful parallels, ah! how beautiful the parallels are under God's perpendicular.
Verket består, mesteren forgår! Slåss med troll, befria prinsessor, döda varulvar, det är att leva! Man skal ikke snakke om sin lykke, ulykken kan stå og lytte. Ved å forsøke de «umulige» når man det muliges høyeste grad. Sjalusi er ikke angsten for å miste - det er angsten for å dele. Åskregn.
Det var i peonernas tid
och jasminernas.
Hon Satt vid mitt bord och var blid;
det var blommornas skuld och vinernas.
Vi blandade tanke och blick.
Och ordet det kom och det gick,
ett nät omkring oss det vävde;
vi voro ett, och vi levde
varandras liv som vårt eget;
vi talte med tankstreck förläget,
och frågetecken törhända mest
en själarnes bröllopsfest!
Och solen så vackert sken
på jasminerna,
som blandade doft så ren
med vinerna.
Då mörknar det plötsligt till,
och luften blir dov och still.
Nu solen har upphört lysa,
och blommorna slutas, träden rysa.
Vi tystnade, hon tog min hand,
när skräcken helt vår tunga band;
och endast ögat vågade en fråga
om vi nu skulle dö av samma låga…
Då faller sakta tunga stänk
på fönsterrutorna och blecken;
och dropparne de krossas – tänk!
och täcka rutorna med utropstecken.
Nu brast det över husets tak,
och molnen stå i eld och lågor.
Så svarar himlen med ett brak
på barnens alltför dumma frågor.
Heia-fading, og løvverk i lunden,
I dansene fra døden, entkreist det;
Men vi dedikere en hage her
Av den udødelige ånd.
Det vi er i en sterk beskyttende vegger,
Den bratte rock kjente, -
Gud, la stå for fromme og nyttig
Arbeidet vi har bygd!
Vi er et fjellfolk som tror det
Kan trives på den grønne åser;
Vi vet en del furu hodet
Toppmøtet kan umfrein;
Vi vet aks i den i bakken
Fjellene spiret Krongold, -
Så stoppet opp ", også blokkerer denne runden
Et felt full blomst, omringet!
Og gi den riktige typen vær
The Lord of the Hag bewilderedly i buret,
At enhver Knösplein fint og delikat
Kan vinne sin dag;
Han gir lys, det vil si, vokser
Og luft fra feltet, den åpne;
For fri luft krever sinnet,
Som May Vogelsang.
Avl for sjelen er innviet;
Du hellige ånd hage
En garantist oss i evigheten,
Til tross for alle graven standarder!
Aldri skilte seg fra livets lys
Teorien tenkte på lys,
Og veggene dine nære nært
